doddans.blogg.se

Känner att jag vill ta en paus från allt som har med internet att göra ett tag, får se hur länge det blir.

Ska leva sunt och inte känna press från annat än läxor och stallet. Ta hand om mej själv, sova mer, titta på många filmer och käka frukt och bara koppla av. Kämpa lite extra för att hålla en bra form på Lina inför sommaren och tävlingssäsongen, kanske be Amanda ta en dag till i veckan om hon vill osv. Leta efter stallplats närmre stan, se till att verkligen planera varje vardag i detalj.
Efter sommaren får vi se hur jag gör. Men jag ska nog behålla Lina ett år till. Jag vill aldrig släppa henne... :love:

Ha det så bra!

Ååh, är så glad! Idag har också varit en bra dag! För det första sov jag typ till tolv, för det andra, ja det är väl typ det jag ska berätta nu.

Jag började morgonen med att hjälpa pappa att stämma gitarren och lira lite, kolla på nån börja-spela-gitarr-film (den hette nåt med rock tror jag) och käka frusse (en Billys panpizza. Nyttigt.). Sen begav jag mej till Kungsgatan för att gå på bio (idag med!) med mormor. Momo var dock försenad, så jag smet in på Häst och Hund-affären där och kollade runt. Hittade massa söta grejer, bl.a. ett par ljusgröna lindor som jag ska önska mej, för jag fyller ju år den 5/2! Sen så hittade jag en hjälm också, som jag blev väldigt förtjust i. Den var både svart och brun, inte dyr alls och ganska lätt. Dessutom var den från Euro-lite och jag älskar deras hjälmar! Min bruna hjälm är ju en Euro-lite. ;) Dock börjar den bli för liten nu, så jag måste använda min fula gamla svarta. Den är dock missbildad. Hakbandets reglerings-funktion har nämligen pajat, så det glider liksom upp så att hjälmen inte sitter ordentligt. Alltså passar det perfekt med en ny hjälm!

Efter bion (The Stig Helmer Olsson Story - som faktiskt var en besvikelse) gick vi förbi affären och då ville jag visa mormor den. Hon tyckte att det lät logiskt att jag skulle ha en ny hjälm, och eftersom jag inte fått nån julklapp av henne än (eller jo, en liten bok, men den är mer en bonus) så bestämde hon att jag skulle få den av henne! :D Så jag blev så himla glad! :D
Vi gick sedan till kungshallen och åt. Jag åt sushi (hihi, två dagar i rad!) och hon kycklingspett. Vi älskar numera den lilla sushibaren. Dels för att maten är helt otrolig och dels för att personalen är så charmiga! De var jättetrevliga, en kille tipsade mej om att jag skulle ha citron på min tonfisk (alltså den rödaktiga sushibiten) så blev det en annan smak på den, då han förstod att jag inte gillar den. Nice guy. :)

Sen bar det av till stallet för kvällsfodring och sen skjutsade hon hem mej igen. Min underbara acdc-momo :love:


Här är min (snart) nya hjälm:

Jo. Såhär var det. Först var jag i stallet, as usually. Jag gjorde mat, mockade, åt en Billys panpizza och pratade lite med Lina. Alltså min ponny. Inte Lina som har söta lilla Donne i stallet. Jag red inte, för det är så jobbigt och obekvämt när det regnar... Cosy-faktorn ligger lågt, så att säga.
Jag åkte till stan och mötte upp pappa på fridhemsplan och så gick vi till en musikaffär och köpte nya strängar till min fina gitarr, eftersom pappa pajat en. Hahahahaha, vad du suger pappa :love: Det var väldigt pinsamt tyckte jag. Alltså inte att han hade pajat strängen, utan att de kom fram till att jag skulle prova olika strängar för att se vilka som passade mej. "...Sen finns det ju nior och tolvor och...", ja ni fattar. Men det gjorde inte jag. Och hur ska jag veta "vad som passar mej"?! Jag kan ingenting om gitarrer! Jag kände mej otroligt dum när jag satt där med en liten gitarr och tryckte lite på måfå på strängarna. "De här var väl bra, de behövs ju knappt tryckas ner hårt alls." sa jag. Mitt svar blev "Nej, det är ju mer när man trycker ner flera strängar samtidigt. Ta ackord, du vet?". Man bara "Ja, jo... Alltså jag vet ju vad ackord är såklart men... Jaa..." Usch, terrible moment!

Vi gick och käkade sushi och sen gick vi på bio. (Helt spontant liksom, bara för att vi ville! :D Visst blir saker roligare när man gör dem oplanerat?) Vi skulle egentligen se Tintin, men det gick inte så då såg vi Sherlock Holmes istället! Den var hur bra som helst alltså, bättre än ettan! Fyra och en halv av fem stjärnor från mej. :D

Efter det drog vi hem till min faster och hennes tjej Melinda och prata och hade det trevligt. Vi tog med oss farfars gamla plaststrängade gitarr därifrån för pappa vill också lära sej. Som om det behövs - han är ju redan typ proffs på trummor...! :bigeyes:
Sen var det dags att åka hem och slafa. Och that's the end of this wonderful story! Snyft!

Nu ska jag försöka att rycka upp mej ordentligt och verkligen sköta bloggen. Lovar.

Har en del kul att berätta om, bl.a. saker som har med filmen (jag har ju spelat in en kortfilm som även Lina var med i!) att göra, vad som händer och vad som ska hända! :) Coming up soon!

Hahaha, inte så charmig bild, men ni bryr er inte. Så inget tjafs nu, okej? Just det.

Städar mitt rum... Fast just nu har jag tagit en paus för att äta ett äpple. För jag behöver lite extra energi.

Inatt vet jag inte vad jag drömde, men efter att mamma väckt mej vid sju imorse, och jag fick somna om tills klockan nio, så har jag drömt en minst sagt trevlig dröm! Jag fick nämligen en pojkvän! Okej, visst, han var sjuuukt dålig på att kyssas (till och med för en som jag som väl fortfarande räknas som lite av en amatör) men annars var han jättefin! Såna drömmar vill jag alltid ha...

Äpplet är färdigätet och nu sitter jag här och hostar istället. Jag misstänker att jag håller på att få lunginflammation. Blä. Jag hatar penselin...

Av Agnes Andersson :love: ( www.tvakryddigakorvar.blogg.se )

Åh, det finns så många viktiga personer i mitt liv just nu! Men om jag inte får välja mina föräldrar - jag skulle inte välja dem ändå, för de betyder inte på samma sätt, de är liksom en annan kategori - så måste jag välja mellan Ida Svedenius, Jasmin Kumar, Johanna Hellman, Karin Zwinkels eller min mormor. Jag kan skriva lite kortfattat om alla, för jag vill inte välja.

Ida är en tjej som jag skrev en hel del om tidigare i bloggen, men som jag inte träffat så mycket nu senare på året eftersom vi känner varandra genom våra landställen. Vi två är så himla olika - men samtidigt så lika som man kan bli. Med henne kan jag prata om allt, i alla nivåer och kategorier. Om privata saker som jag tycker är jobbiga, hemma eller i skolan, eller rent av killar och "tjejproblem".

Jasmin har varit min bästis sen vi var ca 4-5 år. Vi är också otroligt olika, och jag tror att vi behöver varandra just därför. Jag behöver henne för att våga mer, jag är ju så himla blyg, och hon mej för att få lugnt i sinnet kan man säga. Haha, det låter som värsta psyk-grejen, men jag kan inte helt beskriva det. ;)

Johanna och jag är otroligt lika. Vi är båda väldigt djuptänkande människor och känner båda att vi vill våga mer. Vi pratar ofta om att killar inte riktigt ser oss, för vi vågar inte ta plats. Vi förstår varandra väldigt bra och vi vet vad vi betyder för varann.

Karin. Vad skulle jag göra utan dej? Du har hjälpt mej genom hela terminen och alltid, om så kanske omedvetet, funnits där för mej. Du betyder mer än du tror. Även om vi kanske inte går in på så djupa saker alls så vet vi liksom på ett ungefär hur den andra tänker och tycker. Jag har ofta tänkt på att vi aldrig pratar om "deep feelings" och kommit fram till att man inte behöver göra det för att vara bra vänner. Det är nog snarare bra att ha en kompis som man vet att man kan lita på och som ändå vet hur man prioriterar och tänker om saker och ting, utan att man måste ha berättat alla sina djupaste hemligheter.

Mormor och jag. Vi mot världen. Vi är bäst. Oslagbara. Om du bara visste hur jag saknar dej så fort vi skiljs åt! Om du bara visste hur betydelsefull du är. Och det skulle inte förvåna mej om du visste, för du kan ana såna saker. Med dej kan jag prata om allt. Jag kan lita på dej. Du kommer ALLTID stå vid min sida, finnas där, stötta mej. Jag förstår det mesta om din "acdc", som vi kallar det, och jag känner igen mej. Mamma vägrar att förstå hur svårt det faktiskt är för dej att tampas med detta, men jag lovar att, precis som du för mej, jag alltid kommer stå på din sida och stötta dej - vad som än händer. Jag älskar dej. :love:

Jag har så många andra viktiga personer där ute och ni vet vilka ni är. Men jag måste ändå nämna några speciella av er: Agnes Andersson tack för att du finns säger jag bara. Alexander Makris, även om du nojar över rynkor så är du bäst. Vi pratar verkligen inte deep shit, men man kan ändå verkligen prata med dej, du är en så ärlig person. Awesome dude! Dante Fromhell, jag är ganska säker på att du inte läser det här men om du gör det blir du kanske förvånad över att du står med? Haha, ville bara ha med dej för att - även om vi inte känner varandra till 100% än - du alltid får mej att le och för att du är en så pålitlig och så vitt jag vet ganska djuptänkande person. Och så oerhört snäll. Nellie Stenman och Hanna Ristolainen (haha, ni får gå i samma) ni är de coolaste människorna i världen! Ni står på er, är både kaxiga och så jävla snälla och omtänksamma, plus att ni är roliga och pålitliga!

Vill beskriva mååånga fler, men då blir de som läst ända ner hit ännu mer uttråkade.

Jag älskar alla mina kompisar, och ni ovan ska veta att ni är unika och TOTALT OERSÄTTLIGA. Jag älskar er. :love:

Idag var det så fint väder och VARMT - hela 9 grader! - att jag bestämde mej för att rida med sadel och träns (har ju bara ridit barbacka med grimma sista tiden), bara för att passa in i det härliga vädret. Jag hade såklart det nya schabraket och på Linas träns satte jag lite rosa ludd på nackremmen (bakom öronen på hästen). Jag hade tänkt ha de rosa lindorna också, men jag orkade inte, ville ut snabbt. ;) Själv hade jag endast ett par rosa ridhandskar i kategorin.

Vi red den vanliga turen vi börjat med och travade några steg på slutet, trots den lite lösa skon, bara för att hon skulle få sträcka ut benen lite extra liksom. Allt gick fint, dock var hon en aning hård i munnen. Men det är ju inte så konstigt... :rolleyes:

Ses och hörs, godisgris! (vi låssas att det rimmar nu, okej?)

Har missförstått var jag ska ta torvbalar, så jag har tagit de som tillhör "4 ess"! Som tur var har jag inte fyllt på så mycket torv åt Lina på sista tiden, och innan behövdes det inte då hon stod ute så mycket.

Skulle ta en torvbal idag iaf, och då kom "de från 4 ess" och berättade att jag hade tagit fel. Jag vart så chockad och förvånad att när de frågade om jag hade tagit där fler gånger så blev jag 4 år och ljög: Nä, eller jag vet inte... Mamma och Amanda brukar ta torvet.
De sa "Jaha, ja men då vet du" och så gick de. Jag bara stod där och tänkte "Vad i helvete var det där?!" Alltså det var som på film eller nåt, när personen typ råkat få nån annans själ i sej eller så, det liksom bara flög ut! Jag har seriöst aldrig varit med om det förut, och eftersom jag är så himla blyg ville jag inte gå och säga det till dem. Så jag skrev ett meddelande till Cornelia (som gjorde förra designen) på Facebook och förklarade. Haha, det är ju helt sjukt...

Nån som varit med om nåt liknande? Snälla skriv, så slipper jag känna mej som en konstig individ..

Men hallå jag berättar ju typ allt för alla! Förutom mina darkest secrets, men de tänker jag ju inte direkt skriva här... :rolleyes:

Jag har haft en hel del drömmar som handlat om att jag dött, men de har liksom varit positiva. De, i samband med min gammelmorfars död, har fått mej att sluta frukta döden. Förut var jag LIVrädd (hehe) för att dö, men inte nu. Jag har accepterat att jag ska dö - men jag vill göra det först om 75 år ungefär. Så inget självmords-makeri här inte. ;) JAG ÄLSKAR MITT LIV. :love: